Dämpar fall och lindrar artros. Våra plasttrasmattor får ordning på torpet

På stadens gator går jag med kryckor för att avlasta onda fotleden. Fast på landet har jag mindre ont. Trots springet krycklös på tomten, med gräsklipparen bland annat. I båda fallen med dämpare i skorna. Mjuk mark är skonsammare än asfalt. Så varför inte mjukare golv inomhus?

Mysfaktorn fick hustrun att köpa plasttrasmattor från fabriken i Västergötland. Som jag upptäckte är skonsammare för artrosfoten.

Foto Ingemar Lindmark

En av tio svenskar har artros, förslitna leder som man sa förr. De flesta över 60, med livslångt lidande för flertalet opereras inte. Träning som ökar genomblödning och kanske nybildar brosk är bästa boten. Skor med inbyggda dämpare och mjuka ilägg gör oss rörligare. Bra både för motion och för att minska risken för fallolyckor. Mjuka golv bidrar till den effekten av allt att döma.

Fallolyckor

”Ta bort lösa mattor där man snavar och bryter lårbenshalsen” är ett vanligt råd för att undvika fallskador. Våra plastmattor liksom suger sig mot golvet. Ännu säkrare med halkskydd under.

Våta trägolv är hala så man trillar. Plastmattorna minskar definitivt halkrisken. Dämpar de stöten om man faller? Sunda förnuftet talar för det.

Det gör också Johanna Gustavssons doktorsavhandling Stötdämpande golv som skadepreventiv åtgärd på särskilt boende. Studien gjordes på ett serviceboende, där ena hälften fick gå på stötdämpande golv och den andra på vanliga sådana. Särskilt för kvinnor minskade skadefrekvensen på de mjuka golven, hela 59 %. Vilket talar för att ha mjuka golv hemma i bostaden.

Fakta

  • Var tredje svensk 65+ lider av artros. Som följd smärta och sämre livskvalitet.
  • Trots Socialstyrelsens avrådan gjordes 2021 elva tusen knäoperationer med titthålskirurgi. I första hand bör man ta till skonsammare metoder, som träning ledd av fysioterapeuter. Det sägs i Socialstyrelsen nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.
  • Runt 70 tusen faller så illa varje år att de vårdas på sjukhus. Ett drygt tusental dör, ofta av skallskador – fem gånger mer än i trafiken.
  • Krackad höft är vanligaste fallskadan, som resulterar i mesta kostnaden för samhället näst efter diagnosen stroke. Äldres fallolyckor antas kosta18 miljarder kronor, där cirka hälften belastar offentliga sjukvården.
  • För patienten innebär fallolyckor ett svårt lidande och många repar sig inte. Svåra fallskador drabbar främst 80+, som ökar i antal och därmed antalet fallskador.
  • År 2017 inträffade 120 000 frakturer i Sverige, vilket innebär en sjukvårdskostnad på 2 miljarder euro. Denna årliga kostnad i Sverige väntas stiga med nästan 30 procent (till 2,6 miljarder euro) fram till 2030.

/ Av Ingemar Lindmark

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *