IT-konsult på större bolag
- Problem: Ständig jour, krav på att vara nåbar dygnet runt.
- Citat: ”Min chef sa att ’alla i branschen jobbar så här’.”
- Skyddsombud: Sa att de ”inte kunde göra något eftersom det var en individuell fråga”.
- Facket: Facket sa att de kunde hjälpa först om personen blev sjukskriven.
- Företagshälsovård: Rekommenderade vila – men arbetsgivaren ökade arbetsbördan.
- Utfall: Utmattningssyndrom, 6 månaders sjukskrivning.
Socialsekreterare i mellanstor kommun
- Problem: Extrem arbetsbelastning, tidiga tecken på utmattning.
- Citat:”Jag sa till min chef att jag inte längre kunde sova”. Hon svarade: ”Det är många som känner så”.
- Skyddsombud: Skyddsombudet ansåg att ”det inte fanns tillräckligt underlag” för en 6:6a-anmälan.
- Facket: Facket sa att de kunde agera först ”om det blev en omplacering eller sjukskrivning”.
- Företagshälsovård: Rekommenderade minskad arbetsbelastning – men chefen genomförde inga åtgärder.
- Utfall: Person en kollapsade på arbetet och blev långtidssjukskriven.
Två exempel av flera tusen där drabbade kör in i väggen av på jobbet. Men också en vägg med oförstående chefer och andra satta till stöd då det krisar. Trots de krav som regelverken ställer på arbetsgivare och chefer.
Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Utmattningssyndrom utgör en växande del av antalet sjukfall. Med kostnader som skenar. Wikipedia.
I början av 2010-talet var 6 660 personer sjukskrivna för stress. 1924 var antalet 43 500 personer, en nära nog sjufaldig ökning på ett decennium. 2019-2024 ökade antalet stressrelaterade sjukskrivningar med 25 %.
Skrämmande statistik
Nästan varannan krona som betalas ut i sjukpenning i Sverige går idag till sjuka med en psykisk diagnos. Där stress på arbetsplatsen är den absolut tyngsta faktorn. Stressrelaterad psykisk ohälsa står för ca 20 % av Försäkringskassans utbetalde sjukpenning, i pengar räknat cirka 8–10 miljarder kronor per år.
Om man räknar in produktionsbortfall, vårdkostnader och sjukpenning, kostar den psykiska ohälsan i Sverige över 100 miljarder kronor per år.
| Utmattningssyndrom | Antal per år | Källa |
|---|---|---|
| Får diagnosen i vården | 20 000–30 000 | Socialstyrelsen |
| Sjukskrivs | 10 000–15 000 | Försäkringskassan + AFA |
| Långa sjukfall (90+ dagar) | 5 000–6 000 | AFA |
Utmattningssyndrom specifikt beräknas stå för ungefär 8-9 % av de totala utgifterna, vilket innebär cirka 3,4–4 miljarder kronor årligen. Bakom döljer sig ett mänskligt lidande, för vissa att inte alls kunna återgå till arbetslivet.
- 92 tusen var sjukskrivna för psykisk ohälsa i slutet av 2025. Kvinnor står för ca 79 % av de pågående sjukfallen inom stressrelaterad psykisk ohälsa. Personal inom vård, skola och omsorg är kraftigt överrepresenterade i statistiken för utmattningssyndrom.
- Var femte sjukskriven har diagnosen stressrelaterad ohälsa. För kvinnor gäller var fjärde. .
- Närmare 90 % av de sjukskrivna uppger att faktorer i arbetsmiljön (hög arbetsbelastning, etisk stress) varit en bidragande orsak till deras psykiska ohälsa.
- Ett sjukfall med en psykiatrisk diagnos varar i genomsnitt 119 dagar, jämfört med betydligt kortare tid för exempelvis ryggbesvär. Särskilt utmattningssyndrom är extremt långdragna. Rehabilitering brukar ta 6-18 månader. Det innebär att Försäkringskassan betalar ut ersättning under en mycket lång period per individ.
Urholkad lag
Arbetsmiljöverkets författning AFS 2015:4 förtydligar: ”Resurserna ska vara anpassade till kraven. Inte en normalnivå jobba över eller ständigt vara under tidspress. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret”. Alla chefer ansvarar i praktiken för arbetsmiljöarbetet och dämed allställdas hälsa. Saknar de resurser rullas ansvaret uppåt i verksamheten.
Tandlös tillsyn
Med Arbetsmiljöverket folk har hjälmar. På kontoren, vården och skolan finns strukturella och psykologiska orsaker att det glappar mellan lagens bokstav och verkligheten.
Det är enkelt se om ett skyddsräcke fattas. Arbetsmiljöverket kan utfärda sanktionsavgifter direkt. Men om psykosociala miljön är dålig är det juridiskt svårt straffa en arbetsgivare. Det blir långa inspektionsprocesser och förelägganden innan det får ekonomiska konsekvenser. I vardagen prioriteras produktion och vinst framför de förebyggande åtgärder som lagen kräver.
Riksrevisionen upprepar kritik mot Arbetsmiljöverket utan man ser resultat. Myndigheten kritiseras för få inspektioner som inte ens de ger varktiga resultat. Inspektionen stannar på en nivå där man inte råder över de ekonomiska ramarna. Arbetsgivare gör en ”quick fix” för att slippa vite, men när inspektören gått återgår man till gamla rutiner.
Problemet är brist på handlingskraft, inte utredningar och anayser.
Chefens råttfälla
Chefer är sällan tränade hantera ansvar för personalens hälsa. De har svårt inse arbetsbördan är skadlig för hälsan. Fokus riktas mot individen, som kan ha andra problem. I stället för att se ett överbelastat kollektiv, till exempel en projektgrupp eller avdelning.
Linjechefer sitter i kläm och riskerar själva bli utbrända. De har det juridiska ansvaret för personalens hälsa, men saknar medel anställa fler. Budgeten är slimmad högre upp i hierarkin.
Lagen säger att arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Det innebär att man som anställd ska slå larm om arbetsbördan är för hög. Men varför vill en stresskadad riskera bli stämplad inte duga, kanske få sämre lön och till och med få sparken vid nästa nedskärning?
1). En chef okunnig om vad lagen kräver. 2) Själv stressad för ta ansvar men inte pengar åtgärda problemet. 3) Som hen inte törs rapportera uppåt i organisationen, med risk uppfattas som oduglig chef. 4) HR-avdelningen kan vara bantad och cheferna går på knäna, tyngda av alltför många underlydande. 5) Ingen uppbackning om det krisar med krav på rehabilitering och nyanställningar.
Teknikutveckling
AI kan tränas att känna igen mönster som historiskt sett har lett till sjukskrivningar. Genom att mata in anonymiserad data från flera källor kan systemet flagga för en hel avdelning: Det kan gälla övertidstimmar, personalomsättning, antal obesvarade mejl, genomsnittlig tid mellan möten och resultat från pulsmätningar. Antingen med digitala enkäter varje månad eller i realtid med wearables, typ allmänt utdelade smartklockor..
Kostnaden för utbrändhet blir då synlig i förväg. Det blir svårare för en VD eller politiker att neka pengar till stressförebyggande åtgärder. Som alternativ till x antal miljoner till sjuklöner och rekrytering.
AI kan identifiera om en chef eller process fungerar som en propp som skapar stress för 50 andra personer. Den kan se om vissa grupper blivit socialt isolerade efter en omorganisation, vilket är en hög riskfaktor för ututmattning.
Detta ger budgetansvariga bevis att i stället för ”stresshanteringskurser” behövs investering i ny personal, som avlastar som avlastar flaskhalsen.
AI öppnar för paradigm
Främja kollektiv hälsa genom teknik utan att offra tilliten krävs en balans mellan datainsamling, anonymitet och oberoende granskning. Genom att flytta datatillgången från arbetsgivaren till en ”förtroendevald” teknisk plattform. Inga individuella mätvärden (puls, sömn, enkätsvar) görs tillgängliga för chefer. Data presenteras på gruppnivå (minst 10–15 personer) för att omöjliggöra identifiering.
För att tekniken används för prevention, inte prestation, behövs juridisk modifiering av regelverken. Medodiken finslipas av forskare på lärosätena.
Genom att koppla bort analysen från den interna HR-avdelningen skapas en trovärdig buffert. Företagshälsovården fungerar som primär mottagare av rådata. Dessa medicinska gatekeepers tolkar signaler innan de når ledningen. Arbetsmiljöverket med skyddsombuden stöps om till medicinska gatekeepers som har kunskap tolka signaler innan de når ledningen.
Teknikutveckling, t ex smartklockor/ringar och AI-analys, kräver större marknadsunderlag än enbart Sverige. Startups och andra företag knyts till utvecklingen av teknik och metoder. En internationell marknad öppnas på samma sätt som då biltilverkarna satsade på säkerhet. Volvo lyfte och Autoliv är idag Sveriges näst största fordonsindustri.
Gör personalhälsa ekonomiskt mätbar
Enligt Aktiebolagslagen ska styrelsen och VD främja bolagets vinst. Kortsiktigt prioriteras kvartalsrapporter och kortsiktig lönsamhet. Liknande mekanismer gäller för offentlig verksamhet. Ytterst styrd av röstkänsliga politiker som sätter tajta budgetar. Om pengarna inte räcker till tillräckligt många sjuksköterskor eller lärare, blir stressen ett resultat.
Så kallad utbrändhet ses som en kostnad som inte drabbar företaget direkt, utan hamnar hos Försäkringskassan och skattebetalarna. Företaget ”förbrukar” medarbetaren och rekryterar sedan en ny, helst yngre med färsk utbildning och är friskare. Nyrekrytering kostar vilket brukar vara en osynlig post i balansräkningen.
Om hälsa ska nå resultaträkningen måste den först översättas till monetära enheter.
- Beräkning av direkta kostnader (sjuklön) och indirekta kostnader (produktionsbortfall, vikarier, övertid). En minskning här syns direkt på sista raden.
- Kostnaden för anställda med nedsatt prestationsförmåga på grund av ohälsa. Detta kan vara en betydligt större dold kostnad än själva frånvaron.
- Personalomsättning: Kostnaden för rekryteraing och lära upp ny personal när hälsofaktorer driver folk sluta.
Traditionell bokföring inkluderar inte personalens hälsovärde, men det finns modeller synliggöra detta. Ett är nyckeltalsredovisning. I förvaltningsberättelsen redovisas ”Hälsotal” parallellt med finansiella tal.
En annan metod är att beräkna det framtida ekonomiska värdet av personalens kompetens och hälsa. Om hälsan sjunker, sker en ”nedskrivning” av humankapitalet, vilket i en intern analys kan ses som en förlust. När hälsan är mätbar kan den kopplas till incitamentsprogram. Exempel:
- Om den totala sjukfrånvaron sjunker under en viss nivå, eller om det kollektiva ”hälsoindexet” (från smartklockor/enkäter) stiger, delas en bonus ut till alla anställda. Detta skapar en kultur där man stöttar varandra.
- Istället för kontantbonus kan förbättrade hälsotal låsa upp resurser, som t.ex. kortare arbetstid med bibehållen lön eller extra avsättningar till tjänstepension.
- Koppla chefers rörliga ersättning till medarbetarnas välmående-index. Detta säkerställer att ledarskapet fokuserar på hållbarhet snarare än kortsiktig utbränningsdriven produktion.
/Av Ingemar Lindmark