Vad händer egentligen om man ramlar och bryter lårbenshalsen? Ett komplicerat skeende där mycket spelar in. Fast ingen vet riktigt för det saknas utredningar, typ Volvos haverikommission. Olyckor med Volvofordon inblandade i Göteborgsräjongen kartläggs i detalj av företagets inspektörer. Bilen plockas i isär, olycksplatsen studeras, sjukjournaler, polisrapporter och och försäkringsdata samlas in. Under haverikommissionens femtio år har svenska dödstalen i trafiken sjunkit från cirka 1 500 till drygt 200.

Drygt 1 500 dör varje år av fallolyckor. 70 tusen läggs in på sjukhus. 270 tusen hamnar på akuten. Skrämmande tal liknade 1960-talets trafikskador. Trots det bryr sig ingen att analysera fallolyckorna i detalj.

Statens haverikommission har kompetensen. Uppdraget är att för bättre säkerhet utreda tillbud och olyckor i luften och till lands och sjöss, formulerat i Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. På sin höjd dör en handfull i dessa trafikslag varje år.

Fast Haverikommissionen har mandat att utreda alla slag av allvarliga olyckor, inklusive hälso och sjukvård. Kriteriet är att minst fem ska dö samtidigt för att betraktas som allvarlig olycka. Att 1-2 tusen dör i fallolyckor varje år spelar ingen roll. För byråkrater gäller är att minst fem ska ramla och dö samtidigt.

För att förstå olyckssituationer får vi nöja oss med fakta och statistik från källor på nätet. Här sammanställt med utdrag från rapporter och tidningsartiklar.

Fallolyckor

I Sverige registreras knappt 18 000 höftfrakturer per år. Majoriteten, ca 90 %, av alla höftfrakturer orsakas av fallolyckor från stående höjd. Risken att drabbas av höftfraktur stiger exponentiellt efter 50-årsåldern; men genom användning av stötdämpande underlag och/eller höftskydd kan risken minskas. Utvecklingen och utvärderingen av dessa underlag och skydd kräver dock en relevant provmetod. https://bransch.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/trafikverkets-atgarder-med-anledning-av-rysslands-invasion-av-ukraina/

I Sverige registreras knappt 18 000 höftfrakturer per år (Rikshöft 2013). Majoriteten, ca 90%, av alla höftfrakturer orsakas av fallolyckor från stående höjd (Nevitt & Cummings 1993; Parkkari m.fl. 1999). Risken att drabbas av höftfraktur stiger exponentiellt efter 50-årsåldern (Figur 1, Nydegger m.fl. 1991). Denna dramatiska ökning beror på att såväl benskörhet (osteoporos) som fallbenägenhet ökar med ålder (Cummings and Melton 2002). Lårbensfrakturer är dock tre gånger vanligare hos kvinnor (Figur 1) (Nydegger m.fl. 1991), eftersom de i högre utsträckning än män drabbas av osteoporos, har en högre fallbenägenhet samt lever längre (Cummings and Melton 2002). På grund av en succesivt ökande och åldrande befolkning förväntas antalet höftfrakturer att stiga, och uppskattas år 2050 att uppgå till 4,5–6,3 miljoner årliga fall globalt (Cooper, Campion, and Melton 1992; Gullberg, Johnell, and Kanis 1997). Höftfrakturer står idag för ca 70% av de svåra skadorna (AIS 3+) bland fotgängarna https://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1747449/FULLTEXT01.pdf

Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall. Varje år faller cirka 100 000 personer, 65 år och äldre, så illa att de behöver besöka sjukvården. Cirka 2 000 äldre personer avlider varje år till följd av fallolycka….Genomsnittlig kostnad för avlidna till följd av fallolycka uppskattas till cirka 106 000 kr, där de största kostnaderna är till följd av slutenvård och obduktioner. • Totalt summeras de kostnadsposter för fallolyckor som inkluderats i föreliggande rapport för år 2020 till totalt 16,8 miljarder kronor, varav 11,3 miljarder kronor avser direkta kostnader för region och kommun. • Av direkta kostnader uppgår kommunala kostnader till 6,5 miljarder kronor för omsorg, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering och hjälpmedel. Regionala kostnader uppgår till 4,8 miljarder kronor för hälso- och sjukvård, rehabilitering, transport, läkemedel och obduktioner. • Indirekta kostnader uppgår till 5,6 miljarder kronor, och avser kostnader relaterade till informell vård av anhöriga och QALY-förluster för den enskilde. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7923.pdf

Fallolyckor är vanliga bland äldre och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall. Historiskt så har antalet äldre personer med besök inom sluten eller öppen specialiserad vård till följd av fallolyckor ökat, från cirka 87 000 personer år 2008 till cirka 113 000 personer år 2021 (se figur 1). År 2020 skedde ett trendbrott, sannolikt till följd av pandemin, där personer med besök till följd av fallolyckor minskade från 113 000 personer år 2019 till 103 000 personer år 2020. Återgången till den historiska trenden skedde dock redan året efter. För fallolyckor i sluten eller öppen specialiserad vård per 100 000 invånare har antalet fallolyckor varit stabilt under samma period (2008–2021), bortsett från under år 2020 där samma trendbrott sker som i nedanstående figur. Den historiska utvecklingen som kan utläsas i figur 1 beror därmed till stor del av den demografiska utvecklingen för personer 65 år och äldre. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7923.pdf

Under 2013 omkom 1 662 personer i fallolyckor, över 70 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och över 270 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Fallolyckor är också, tillsammans med förgiftningsolyckor, den olyckstyp som ökar snabbast av alla olyckstyper. Fall är den vanligaste skademekanismen i samtliga åldersgrupper utom i åldrarna 13-44 år där kläm- och skärskador är vanligast. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. I de yngre åldersgrupperna, 0-6 år, är fall från låg höjd (sängar och stolar) vanligast. Fall från hög höjd (> 1 m) är vanligt bland lite äldre barn som ramlar ner från lekredskap, träd etc. och vuxna som ramlar ner från stegar och tak. I de äldre åldersgrupperna är det vanligast att man snubblar/snavar, drabbas av yrsel, trampar fel eller tappar balansen. För de äldsta är förlust av balans den vanligaste orsaken till fall. Även i arbetslivet är fallolyckor vanliga, till exempel halkolyckor på verkstadsgolv eller bland byggnadsarbetare som ramlar ut från en byggnadsställning. Sport- och idrottsaktiviteter leder också till många fallskador. Antalet dödliga fallolyckor kan på grund av den demografiska utvecklingen förväntas öka dramatiskt de närmaste decennierna. Samhällskostnader för fallolyckor uppgick år 2012 till 24,6 miljarder. https://rib.msb.se/filer/pdf/27442.pdf

 Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2013 omkom 1 662 personer i fallolyckor, över 70 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och över 270 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Fallolyckor är också, tillsammans med förgiftningsolyckor, den olyckstyp som ökar snabbast av alla olyckstyper. https://www.msb.se/sv/publikationer/fallolyckor–statistik-och-analys/

Under 2012 omkom drygt 1 600 personer i fallolyckor, nästan 74 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och nästan 240 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Det är drygt fem gånger fler som dör till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. Det är sju gånger fler som behöver läggas in på sjukhus efter fallolyckor än efter olyckor i vägtrafiken. Fallolyckor är också, tillsammans med förgiftningsolyckor, den olyckstyp som ökar snabbast av alla olyckstyper. Fall är den vanligaste skademekanismen i samtliga åldersgrupper utom i åldrarna 13-44 år där kläm- eller skärskador är vanligast. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Dödsfall och sjukhusinläggning drabbar framförallt äldre människor. Medicinering och skador bland äldre : studier om läkemedelsanvändning och fallskador (msb.se)

Fallskador utgör ett globalt och nationellt folkhälsoproblem. Eftersom allvarliga fallskador i utvecklade välfärdsländer främst drabbar äldre är det en problematik som växer i takt med att världens befolkning blir allt äldre. I Sverige läggs årligen 75 000 personer in på sjukhus efter ett fall och av dessa är ca 70 % över 65 år och 40 % över 80 år (Schyllander 2014). Att risken ökar med ålder är ett tecken på ökad skörhet och multisjuklighet (Marks 2010) och risken att drabbas av fallskada är allra störst för dem som bor på särskilt boende för äldre. https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:865326/FULLTEXT01.pdf

Halkolyckor

Olyckor gångtrafikanter. De flesta är lindrigt skadade, men en fjärdedel bedöms ha fått allvarliga skador (RPMI ≥1%) och 2 procent mycket allvarliga skador (RPMI ≥10%). Trafikverket bedömer att var fjärde av de allvarligt skadade får bestående men (Trafikverket 2017). Tabell 2. Antal årligen skadade per år i fallolycka på olika väglag enligt Strada (årligt genomsnitt 2017-2019). Vägomständigheter Antal skadade totalt Varav allvarligt skadade RPMI≥1% Varav mkt allvarlig skadade RPMI≥10% Hal pga snö/is 7460 2011 183 Ojämt 2270 541 45 Hal pga annat tex löv, vatten, osv 605 144 12 Okänt/annat 707 163 16 Inget som påverkade olycksförloppet 2142 480 48 Summa 13183 3339 304 Halka på snö/is är den dominerande väglagsfaktorn, nästan 60 procent av fallolyckorna, fortsättningsvis kallade halkolyckor. Det handlar årligen om ca 7 500 registrerade halkolyckor de senaste åren. Vintrarna då var mildare än normalt enligt uppgifter från SMHI. MSB kommer fram till högre siffror i sina analyser som gjorts på bl a patientregistret.13 Ca 8 200 årligen uppsöker vården för skador i halkolycka i trafikmiljö (MSB 2014). För fallolyckor generellt i trafikmiljö bedöms brister i drift och underhåll vara den vanligaste orsaken – anges som huvudorsak i 75-80 procent (Berntman 2015). Hur många fallolyckor med dödlig utgång som sker i trafikmiljö är oklart. En skattning anger 100-300 omkomna årligen, ”men denna uppgift är mycket osäker och behöver klarläggas” (Trafikverket 2017) https://bransch.trafikverket.se/contentassets/0a849a4357bf43109c4c3b629e6b173f/rapport-fot-dialogplattform-halkolyckor.pdf

Studien visar att kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, för de som angett att halka på grund av snö eller is bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. Det ingick inte i studien att undersöka orsaken till skillnaderna, men en del av förklaringen verkar vara en större exponering för kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor är som störst för åldersgruppen 45–64 år, vilket utgör en del av den yrkesverksamma åldern. Ett antagande är att denna skillnad delvis beror på att kvinnor i större utsträckning än män går i samband med resor till och från jobbet. Vi kunde också märka att äldre fotgängare skadades i större utsträckning än yngre, där en tänkbar bidragande orsak kan vara att äldre är skörare än yngre. Skadornas fördelning över dygnet varierar, där nattimmarna naturligt nog ligger lägst medan lunchtimmarna ligger högst. Det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort.

https://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1741138/FULLTEXT01.pdf

Artros

År 2021 utfördes drygt 11 000 artroskopier i riket vid artros och degenerativa ledförändringar i knä, till en uppskattad total kostnad som överstiger 260 miljoner kronor Utvärdering av vården vid artros (socialstyrelsen.se)

Artros är mycket vanligt förekommande. Aktuell forskning visar att var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor. Artros är en livslång sjukdom vilket gör att andelen som lever med artros ackumuleras i de högre åldersgrupperna. Baserat på uppgifter från ett antal vårddatabaser i landet uppskattas att 150 000 unika personer söker öppenvård årligen på grund av artros i höft eller knä. Siffran är sannolikt en underskattning, då beräkningar från region Skåne visar att det endast är ungefär två tredjedelar av alla med besvär från höft eller knä som söker sjukvård. Artros i knäleden är vanligare hos män i åldersgruppen under 45 år. I övrigt är det vanligare med artros hos kvinnor (förhållandet ungefär 2:1).Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken för utveckling av artros (se nedan). Hög ålder orsakar i sig inte artros, även om tillståndet är vanligare i högre åldrar.

De vanligaste riskfaktorerna: 

• Ärftlighet
• Övervikt
• Tidigare ledskada
• Överbelastning i arbete/på fritid eller på grund av medfödd/förvärvad 

Idag har 500 000 personer i Sverige artros, varför är det så vanligt?–   Man vet inte helt vad det beror på, delvis livsstilsfaktorer och det är vanligare vid hög ålder, en fjärdedel av alla över 45 år har sjukdomen. https://www.stockholmssjukhem.se/vard-hos-oss/rehabilitering/artros

Forskare vid Lunds universitet har i en epidemiologisk studie undersökt sambanden mellan artros och mortalitet. Det visade sig att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom var högre för personer med artros, än för resten av befolkningen.

Forskarna har med hjälp av befolkningsregister studerat personer som år 2003 var mellan 45-84 år i Skåne och följt dessa (cirka 469 000) fram till 2014. I gruppen fanns cirka 16 000 knäartrospatienter och 9 000 med höftledsartros, 4 000 med handledsartros och 5 500 med övrig artros. Dessa hade alla fått sin diagnos före eller under 2003.

Martin Englund, forskare vid Lunds universitet och leg läkare vid Skånes universitetssjukhus, är en av de ledande experterna i världen på knäledsartros enligt Expertscape. Foto: Kennet Ruona

– Vi har tittat på dödsorsakerna för de som avlidit mellan 2004-2014 och som tidigare fått diagnosen artros och jämfört resultaten med övriga befolkningen i samma region. Grupperna skiljde sig inte åt vad gäller de allra flesta dödsorsakerna, men vi såg att risken för dödlighet i hjärtkärl-sjukdom var högre för de med artrosdiagnos. Kort tid efter diagnosen artros var risken inte förhöjd, men ju länge tid man haft artros desto större risk för dödlighet i hjärtkärl-sjukdomar jämfört med bakgrundsbefolkningen, t.ex. om man haft diagnosen knäartros i 9 år till 11 år, så var risken 16 procent högre, säger Martin Englund, professor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien.

Detta innebär att per 100 000 invånare som haft artros i mellan 9 och 11 år så dör 40 stycken fler i hjärtkärl-sjukdomar per år, jämfört med i befolkningen utan artros (i motsvarande köns- och åldersfördelning) https://www.vetenskaphalsa.se/samband-hjart-karlsjukdom-och-artros/

Artros i höftleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta och risken för artros ökar ju äldre du blir. Ungefär tre av hundra personer över 55 år har höftledsartros. Varje år opereras ungefär 15 000 nya höftleder in hos personer som lider av svår höftledsartros. Medelåldern bland dem som opereras är 70 år. 

https://capio.se/sjukdomar-och-besvar/leder-muskler-och-skelett/artros/artros-i-hoftleden/

Rollator

Rollatorer är till stor hjälp för människor med dåligt balanssinne och nedsatt rörelseförmåga, och i Sverige finns i dag över 200 000 användare. Även om rollatorn innebär ökad frihet och mobilitet för många människor, särskilt äldre, innebär användningen också en ökad risk för fallolyckor.  http://www.funkaportalen.se/reportage/Stod-Service/Hjalpmedel/Forskare-ska-utveckla-intelligent-rollator/

Under en 30-årsperiod har det tillverkats rullatorer med tillbehör i Anderstorp för cirka 2,5 miljarder kronor. I Sverige förskrivs det cirka 60 000 rullatorer per år, Sverige är det rullator-tätaste landet i världen. Svensk hjälpmedelsindustri har uppmärksammats i världen och inbringat betydande exportintäkter genom åren. Livslängden för en rullator är 10 till 15 år. https://sv.wikipedia.org/wiki/Rullator

I Sverige förskrivs omkring 60 000 rollatorer per år – det gör Sverige till det rollatortätaste landet i världen. Det var också på svenskt initiativ som standardiseringsarbetet drogs igång, ett sätt att identifiera och lösa problem med exempelvis en produkt som rollatorn. Den första standarden för rollatorer kom 1999 och den har uppdaterades en gång sedan dess. Nu är det dag igen genom SIS, Swedish Standards Institut https://www.vardfokus.se/medicinsk-teknik/hurra-for-rollatorn-40-ar/

I februari 2021 var det nästan 876 000 personer som hade fått ett hjälpmedel inom de största områdena, rörelse, kognition och kommunikation, varav 60 procent var kvinnor och 40 procent män. Över 335 000 personer hade vid mättillfället fått en rollator, 66 procent var kvinnor och 34 procent män. Totalt 71 procent av hjälpmedlen var förskrivna till personer från 65 år och uppåt, 23 procent gick till åldersgruppen 18-64 år medan de under 18 år svarade för 6 procent. Betalar olika. Oftast tas inga avgifter ut, 56 procent av hjälpmedlen i kommunerna och 68 procent av hjälpmedlen i regionerna är utan kostnad för den enskilde. https://www.senioren.se/nyheter/rullatorn-viktigaste-hjalpmedlet/

Frakturer

Risken för osteoporos ökar med åldern. Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män i Sverige beräknas få en benskörhetsfraktur under sin livstid. Varje år uppstår 80 000–90 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000–16 000 i höfter [14]. Personer med en benskörhetsfraktur i höften får i regel mycket sämre livskvalitet, och inom ett år efter frakturen dör 10–15 procent fler än i en grupp med samma kön och ålder utan höftfraktur. En höftfraktur kan också göra det svårare att gå, och många kan inte återvända till eget boende, vilket ökar den sociala isoleringen. Höftfrakturerna står för mer än hälften av alla frakturrelaterade direkta hälso- och sjukvårdskostnader. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-1-7137.pdf

Höftfraktur är ett stort folkhälsoproblem i Sverige med omkring 18 000 fall per år. Genomsnittsåldern bland de drabbade är 82 år, de är ofta multisjuka, en tredjedel har någon demenssjukdom, och ungefär tre fjärdedelar är kvinnor.[2][3] Hos äldre är ofta fall från ståhöjd i kombination med benskörhet orsaken. Hos yngre är orsaken oftast kraftiga medicinska trauman (exempelvis bilolyckor).[2]

Det är vanligt att personer som drabbats av höftfraktur i samband med olycksfallet också fått en axel- eller handledsfraktur.[2]För en person som drabbats av höftfraktur blir det ofta svårt eller omöjligt att gå. Smärta och svullnad i det fakturerade området är vanligt, men om frakturen är ”inkilad” (benet har kilats in i sig själv) är symtomen ofta mindre. Eventuellt blir benet förkortat och en utåtrotation av foten sker. Om personen kan gå trots frakturen, finns risk för att benet går av helt om fortsatt belastning sker.[2][3]Diagnos ställs genom genomgående klinisk undersökning och röntgen. Oftast räcker slätröntgen, men om slätröntgen inte kan påvisa fraktur trots symtom/tecken på höftfraktur kan datortomografi eller magnetkameraundersökning utföras.[2][3] En höftfraktur kan medföra att personen drabbas av konfusion eller blir sängliggandes, vilket i sin tur ökar risken för lunginflammation, trycksår och urinvägsinfektion. Om frakturen är lokaliserad cervikalt finns risk att kärlskador skett i leden. Kärlskadorna kan leda till utebliven benläkning eller att blodförsörjningen till leden blir så pass nedsatt att det uppstår vävnadsdöd (nekros) i området.[2]Cirka 7-8% av svaga äldre som drabbats av höftfraktur dör inom 30 dagar efter skadan. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6ftfraktur

Varje år behandlas ungefär 18 000 personer för höftledsbrott i Sverige. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor har skörare skelett och i genomsnitt lever fyra år längre än män. https://www.1177.se/olyckor–skador/skador-pa-overkropp-och-hofter/hoftledsbrott/

I Sverige utförs cirka 17 000 primära totala höftledsplastiker (Svenska Höftprotesregistret Årsrapport) årligen vara ca 85% var på indikationen artros. Annan orsak till behov av höftprotes kan vara höftfraktur. Antalet opererade har varit ganska stabilt de senaste åren. Fler kvinnor än män opereras med höftledsplastik. Höftledsplastik är ett mycket vanligt ingrepp och idag beräknas drygt 2% av Sveriges befolkning ha opererats med minst en höftledsprotesoperation. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/ortopedi/hoftledsartros-coxartros/

Bränder

Den nya datamängden innehåller uppgifter om 1 198 omkomna. För 75 % av de omkomna finns uppgifter från alla de tre register som studerats. Det finns tydliga skillnader i risk att dö vid brand för olika åldrar, kön, delar av landet, vilken miljö man befinner sig. Överlag har män en högre risk än kvinnor och äldre en högre risk än yngre. Sett över hela tidsperioden 1999- 2007 har män cirka dubbelt så hög risk som kvinnor. För olika åldersgrupper är skillnaderna ännu större. Flest människor omkommer i boendemiljön. Av samtliga omkomna som återfinns i den nya databasen har 3 av 4 bedömts ha rök och öppen eld som den primära orsaken till dödsfallet. Cirka 50 % av de omkomna har brännskador som den primära skadediagnosen, 40 % har kolmonoxidförgiftning och 10 % har andra skador. Det stora flertalet av de omkomna har dött i olycksfall, 74 %. I 9 % har händelsen varit en avsiktligt självdestruktiv handling (suicid) och i 9 % är avsikten oklar. Endast i 1 % av fallen handlar det om övergrepp av annan person. I 7 % av fallen har den underliggande dödsorsaken varit en sjukdom av något slag. https://rib.msb.se/filer/pdf/26318.pdf

I rapportens fallstudie framkommer det att en betydande andel av bostäderna som drabbats av allvarliga dödsbränder saknade fungerande brandvarnare. I 68 % av fallen saknades den helt eller felfungerade. Allvarliga dödsbränder saknar brandvarnare, eller att brandvarnarförekomst är okänd i 48 % av fallen jämfört med 32 % för enstaka döda i brand. Dessa siffror anses ha det största sambandet till varför bränder inte detekteras i tid, utan får allvarliga konsekvenser med dödlig utgång. När statistiken över brandvarnarförekomst kopplades till brandens omfattning, visade det sig att branden spreds till flera rum i 48 % av de allvarliga dödsbränderna när brandvarnare saknades eller förekomsten var okänd. Motsvarande andel för enstaka döda i brand är 32 %. Detta tyder på att allvarliga dödsbränder i större utsträckning växer sig stora och mer omfattande. Av de undersökta dödsbrandrapporterna framgår det att i 37 % av fallen har alkohol varit inblandat, ofta i kombination med sociala och samhälleliga faktorer. Andelen är troligtvis mycket högre då Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps, MSB, censur av känslig information gjorde det svårt att bekräfta droganvändning. Enligt MSB:s egna undersökningar av de som omkommit vid bostadsbränder, hade upp till 70 % av männen i vissa åldersgrupper varit påverkade av alkohol. Detta antyder att fallstudiens andel på 37 % som druckit alkohol troligtvis skulle varit högre.

ling/