Du har begynnande diabetes sa doktorn. Blodsockret hade gått upp från 6 till 7 mmol/l på fastande mage. Fick piller utskrivna och en blodsockermätare av en diabetessköterska. Tillsammans med råd att äta bättre. Hade nog redan bra matvanor men nu mer medvetet. Minska på sockret, charkuterier och röda köttet. Måttligt med stärkelserikt och mer grönsaker.
10 kg lättare vill jag dela med mig av kostresan. Skippat kakorna och korven. Dragit ner på potäter och pastor. Är periodare beträffande mjölk, kan häva i mig drygt litern per dygn. Så numera är det glest med tetror i kylen.
Första steget var att skaffa en extra frys för att än mer kunna seriematlaga. Som är effektivaste sättet få till nyttiga soppor och grytor.
80 % förnuftigt och 20 % lättsinne är mitt recept.
Handla från soffan
Vi får varorna hemskickade från Willys. Kostar 150 kr, ungefär lika mycket som att köra egna bilen till stormarknaden. Fast stora vinsten är att vi handlar smartare, räknat i pengar och nyttigare mat. Inga kanelbullar eller andra impulsköp.
Att i butiken läsa innehållsförteckningar som myrskrift funkar inte, allra minst för en skumögd. I nätbutiken ett klick och jag ser ingredienserna, utom för potatis med mera lösvikt i grönsaksdisken. Det var så jag upptäckte att falukorven är en fettbomb, med mystiska tillsatser i gasad förpackning.
Fläskfilén 70 spänn kilot är rejält billigare, jämfört med korven. Och med butikens färs, med ovisst innehåll och kanske fuskdatering. Några varv i kökshacken och jag har garanterat bakteriefri färs till köttbullarna.
Men varför rött kött om kilopriset för filead kyckling och fisk ligger under hundringen. Ännu billigare om köttet blandas med till exempel rotfrukter i en gryta. Kål, bönor, morötter och fryst grönt runt tjugan för ett kilo. Lite mer för smaksättarna fänkål, pumpa och rotselleri. Äta rätt är billigt.
Matpriskollen tipsar om billigaste maten, för flera månaders bunkring lämpligen. Vi lagrar konserver, bönor och andra torrprodukter i en prepplåda, ifall Putin kommer. Ihop med vattendunk, vevrado och spritkök.
Hemlagat i en fylld frys känns tryggt om vi blir sängliggande några veckor.
Ät rätt rätt
Livsmedelsverkets näringsrekommendationer är en bra lots i matdjungeln. Mängder med produkter listas men jag nöjer mig med sådant jag äter mest av. I Livsmedelverkets rapport Grönsaker och rotfrukter – analys av näringsämnen får man veta mer, även var de odlas.
Läsa in sig på allehanda kostråd så att man nästan kan doktorera? Fanatisk matpolis i värsta fall. Eller gör som jag. Med liteavvarjemat får jag nog ändå i mig det som behövs av näring, vitaminer, mineraler och sådant som jag inte kan stava till.
Diabetesförbundet bjuder på förnuftiga recept, läckra även för den som inte har krämpan. En titt i den webben eller hos andra kostrådare rekommenderas innan det ska handlas.
Ett större problem än att äta fel är kanske att äta ensidigt. Stort sett samma käk hela veckan. Spagetti och köttsfärssås, en hel del korv och pastarätter. Det avslöjas i ”Här är svenskarnas favoriträtter – topp 10-lista”. En tredjedel av det vi sätter i oss är onyttigheter. Cola, chips och kanelbullar för att nämna produkter som fastnar i bukfettet.
Varning för kedjornas annonsblad. En studie från Göteborg visade att två tredjedelar av butikernas lockande erbjudanden innehåller livsmedel klassade som mer eller mindre ohälsosamma.
God hustru är halva måltiden
Frukosten består av en apelsin eller mikrat äpple. Eller havregryn med lingonsylt. En skiva rågknäcke med äkta honung från goda vänner. Lunchen en grönsakssoppa eller mikrat hämtat från frysen. Och viktigast: en kvarts prat efteråt. Äga en spirituell hustru är bäst kostrådet, för hon är halva måltiden.
En fransyska lever i snitt 85,6 år och en svenska 84,7 år. Trots att fransoser frossar ost och smör. Dricker vin ofta och röker mer. Kaffe och en croisette på fastande mage. Franska paradoxen förklaras med de äter smått och länge. Och för att man gärna har en älskare/älskarinna vid sidan om. Men det är nog elakt förtal.
Längst lever japanska män och kvinnor, trots att de jobbar jämt. Med en så hög dödlighet att den fått ett namn, karoschi. Ändå lever de i snitt längre. I livsstilen tycks ingå att finna en mening med livet – med ikigai som jag gärna plankar.
Efter en banan eller annan frukt som mellanmål blir det middag klockan fem – efter samma upplägg som lunchen. Unnar oss en liten chokladbit till kvällskaffet varvat med ett glas vin hälften av veckans dagar. Utan att blodsockermätaren skenar.
Seniorer får rådet att äta åtta gånger per dygn. Vi intar två dagliga skrovmål och småmål emellan.
Storlagar
Ett par rejält stora kastruller, en matberedare och en hop portionsanpassade kärl är grunden. . Ehuru lat av naturen orkar jag inte räkna ut ultimata kostmixen. I stället öser jag olika sorters vegetabilier i stora soppkastrullen. Avsmakar och kryddar efter behag, gärna asiatiskt. Och som ger mig de vitaminer, mineraler och annat som kroppen behöver – utan att jag behöver bekymra mig.
Koket brukar resultera i ett tjog enpersonportioner, i plastbyttor som sparas i frysen. Upptinat och mikrat fixas lunchen på några minuter. Minskar användning av induktionshällen, som är hemmets värsta eltjuv.
Grytorna görs på samma sätt, gärna dressat med kyckling, bönor eller champinjoner. I ugnen lagas anrättningen i eldfasta glasbyttor. Tinas, körs i mikron och serveras på tallrik – om man inte äter ur glasskålen. Ett bra sätt att snåla på elen, inte bara i diskmaskinen. Ännu mer i ugnen, där kärlen staplas i två-tre våningar.
Lessnat på Pågens Lingongrova? Jättefranskan är som att tugga papp. Lägg en skiva på värmelementet och se om den möglar, för tusan vet vad bageriet har lagt i smeten. Jag öser i mjöl, vete och graham, i köksmaskinen; för saftigheten blandat med till exempel rivna morötter. Sirap, salt och varierade nypor kryddor. Tre godare limpor i stöten. Nästan lika snabbt bakade som att hitta i brödhyllan på ICA.
/ Av Ingemar Lindmark